hansenbloggen

I lördags morse så ringde mamma mig när jag var ute å gick, och berättade att de var på väg ner till sjukhuset till min mormor. Hon var på väg dit i ambulans och läget var kritiskt.

Hon hade hittats i sin lägenhet av de som jobbade på Ängslunda och ingen visste vad som hänt.

Jag och barnen åkte direkt efter och hon var fortfarande kvar på akuten när vi kom fram.

Där låg hon på en säng och hade jätteont. Hon kved av smärta och var helt okontaktbar...

Vi fick veta att hon ramlat och skadat vänster höft och axel och, i värsta fall legat i fyra dar innan hon hittades:(

Medicinen i dosetten visade på det.

Hon var nedkyld och uttorkad och hennes värden var mycket dåliga.

Läkaren som pratade med oss efter en stund, gav oss inget hopp om att hon skulle komma tillbaka:(

Det gjorde ont i hela min kropp när jag fick beskedet. Det går inte att beskriva känslan...

Jag fick nån sorts panik !!! Min mormor som alltid har funnits skulle försvinna - och på ett sånt uselt sätt, som att bli liggande i flera dagar utan att nån saknade henne... :(

Ingen människa ska sluta så och definitivt inte en människa som alltid hjälp alla andra :(

Jag brottas hela tiden med mitt otroligt dåliga samvete för att vi inte varit där mer på slutet, och tagit hand om henne,bara hälsat på henne eller pratat med henne mer i telefon...

Då kanske hon inte hade behövt sluta så här :(

Min fina, fina mormor !!!

Vi turades om att hålla hennes hand så hon skulle känna att vi var där.

Och jag pratade med henne om sånt vi brukade göra när jag var liten, och jag tackade henne för allt hon gjort för mig och mina barn.

Och jag tackade för allt hon betytt för mig under mitt liv och kommer att fortsätta göra.

Vi satt med henne hela dagen, natten och fram till lunch på söndag. Då åkte jag å barnen in till stan för att äta lunch.

Då passade hon på att sluta sitt liv :(

Först blev jag jätte ledsen för att jag inte var med, men barnen sa nåt så klokt;

- Hon ville ju inte att vi skulle vara där mamma, för då hade hon väntat tills vi kom tillbaka...

Hon visste hur ledsna vi skulle bli, och hon har ju alltid velat oss det bästa.

Åh, vilka kloka barn jag har !!!

Min mamma, Siv, Eva och Lena var där med henne, så hon var ju inte ensam när det hände.

De öppnade fönster i rummet så att själen kunde flyga ut :)

När vi kom tillbaka till sjukhuset så hade personalen klätt henne och hon låg så stilla i sin säng.

Jag kramade och pussade henne och smekte hennes hår... Jag lade huvet på hennes kudde och höll om henne. Det kändes som att hon bara sov... Hon var så fin fast hon var död.

Efter ett tag så ändrades hennes färg och hon blev kallare.

Det kom flera som ville ta adjö och vi kände att vi var klara där i sjukrummet...

Mormor var ju inte längre där.

Nu har jag inte längre nån mormor i livet - utan bara en sorg som är så stor, så stor !!!

Jag gör saker hela tiden, men så kommer den där känslan...

Det är som att nån sticker en kniv i min mage och det gör så ont :(

Jag brukar inte gråta men nu gråter jag hela tiden...

Jag vet att det kommer att lätta men just nu är det svårt att tänka sig...

Jag saknar henne så mycket !!!

Vi bjöd hem en massa folk på myskväll med julklappsstrid.

De flesta tackade ja, så det blev fullt i Hansenhuset :)

Lille Emil var den gulligaste av alla gäster, men tyvärr den som gick hem först :(

Han å hans mamma å pappa missade själva stridandet. Å det var kanske tur...

Han skulle inte ha mått så bra av att se vuxna människor slåss om paket som var värda max 30 kr ;)

Leken går till så här för er som inte vet:

Alla köper paket för en bestämd summa

Man lägger paketen i en hög

Sen slår man en tärning - och får man en sexa, så får man ta ett paket

( det kan bli så att nån får många paket och nån blir helt utan... )

När pakethögen är slut så ställer man en äggklocka på 10 min

Under den tiden så slår man tärningen igen, och får man en sexa nu, så får man ta ett paket av vem man vill :)

Det är nu det riktigt roliga börjar !!!

Till en början är det bara roligt...

Sen stiger spänningen och frustrationen...

Vissa sitter med stora julklappshögar...

...vissa får ett enda som de försöker hålla hårt i...

...och andra slår tärningen så hårt de kan å hoppas att det ska ge mera tur  ;)

Man får se sidor hos sina vänner å bekanta som man inte trodde att de hade !!!

När det äntligen är slut och pulsen lagt sig, så öppnar alla som fått nåt, paketen för att visa vad de fått.

Jag fick EN KORV MED BRÖD :)

Jag skrattade nästan så jag dog :)

Det var den konstigaste julklapp jag nånsin fått !!!

Hannes fick ett par glasögon, som han försökte dölja sig med...

Men vi såg nog att han blev lite trött där bakom ;)

Det här är ingen lek som jag rekommenderar er att leka med era barn... men ska ni ha julfest så är den ett måste :)

Efter pakethysterin så blev det andra lekar - vi spelade att spel som hette " Våghals".

Det var helt hysteriskt kul !!!

Det var lite som "snurra flaskan". Ni vet typ, sanning å konsekvens - men med BARA konsekvenserna :)

Här har jag blivit tillbedd att stoppa papper i munnen och sjunga min favorit julsång.

Det var både äckligt och lät illa :)

Här ser Johan, Mattias djupt i ögonen och ger honom en komplimang :)

Under kvällen blev det många galna uppdrag som skulle utföras ;)

Johan fick flera av dem...

Han skulle ropa högt ut genom fönstret - AKTA ER FÖR GUNNAR !!!

Å en annan gång skulle han göra samlagsljud och låta som en tjock skånsk farbror :)

Många av oss fick skicka bestämda sms till typ, nr 23 på vår telefonlista...

Så det kunde ju bli lite si så där...

Jag skickade - Hade du verkligen borstat tänderna sist vi träffades...?  till Anna Fredin :)

Hoppsan !!! Jag har glömt att ringa henne å berättat att vi spelade spel...

(Hoppas du läser det här så du inte behöver undra lägre... :)

Det var ett riktigt partyspel måste jag säga !!!

Även om det var länge sen många av oss var tonåringar, så gled man fort in i sättet att vara :)

Det är väl som att cykla antar jag - har man en gång kunnat det, så sitter det där... ;)

Återigen hade vi en jättekul kväll med våra vänner !!!

Vi är lyckligt lottade som har så gott om dem :)

Jag var lite rädd för att det inte skulle vara lika roligt där som på Järnvägs...

Men jag hade inte behövt vara orolig :)

Direkt när jag kom in så möttes jag av självaste födelsedagsbarnet. Å vi kramades en lång stund medan jag förklarade varför jag var så sen ;)

Jag blev ursäktad och bjuden på en "karibisk drink" ( den smakade mycket likt en rom å cola... )

Sen började nästa kalas !!!

Werner å frun svänger runt på dansgolvet till den sköna reggaemusiken...

Det var värsta västindien stämningen :)

Tony har ju ingen egen rastafrilla, så han försökte sno åt sig andras hela tiden :)

Discjockeyn ( som INTE hette Tony...) spelade bra musik hela kvällen, så det blev en hel del dans !!!

När Carolas " Fångad av en stormvind" strömmade ut ur högtalarna, så trodde jag å Stefan att vi VAR Carola på riktigt :) Jag dansade så att jag blev helt rinnig av svett !!!

Lite äckligt kanske - men det skiter man väl i när man har kul :)

Jag blev tvungen att sätta mig å vila, men Stefan slutade aldrig att dansa...

Här slänger han runt med Anna istället :)

Det är ju lite svårt att köpa present till nån som har allt han vill och som dessutom inte VILL ha nåt...

Så istället för en personlig gåva så startades det en " Werners Badhusfond" som alla satte in pengar på.

Och på så vis köpte man sig andelar i det blivande badhuset :)

Vi samlade in över 48000 kr !!!

Å så planerade vi hur vi skulle kunna samla in ännu mera pengar :)

Det här med reggaeparty var ju en höjdare, så vi får väl se om det kan bli ett utomhus i sommar... ?

Kvällen blev lååång... Men det ska roliga kvällar vara :)

Å det här var verkligen en jätterolig kväll !!!

Det var "Småstadsliv firar jul " på bio på Slottegymnasiet. Det skulle jag ju jätte gärna ha gått på !!!

Men nu föll det sig så, att det var julbord med Tallbacken och Werners 60 års kalas också !!!

Småstadsliv fick utgå :(

Sen löste jag det så, att jag skippade maten på Werners kalas och åt julbord med mina arbetskamrater.

Därefter åkte jag till Järvsöfolkan och roade mig :)

Jag roade mig förresten nåt alldeles väldigt när vi julbordade också :)

Det var på Järnvägs vi åt - men innan träffades vi å hade lite glöggprovning. Jag provade en julcider med glitter i åxå... Men man ser inte riktigt att det är jag, och inte vem det är som "provar" på mig heller...

Kul bild, tycker jag :)

Det var jätte god mat på julbordet !!!

Massor med fiskrätter, som jag gillar mest av allt. Och rökt hjort. Mums !!!

Missade att ta några bilder på maten... Ni får använda eran fantasi :)

Däremot så gick ju kameran varm på alla som var där. Det brukar den ju göra...

Jag är så glad att jag lyckats hamna på ett ställe med jämlikar :)

Man skulle nästan  kunna tro att man hamnat i "en annan del av Ljusdal"... :)

Jag vet att det där inte var snällt, MEN JAG MENADE INGET ILLA !!!  Ville bara försöka vara lite så där vågat rolig, som i Parlamentet, typ...

Jag fortsätter bilkavalkaden :)

Det blev många skratt och roliga diskussioner !!!

Men vi hade stunder under kvällen då vi var ganska normala -  Å då tycker jag att vi var riktigt fina   :)

Undrar vad Marina ser för konstigheter vid bordet bredvid...?

Kanske hon kollar in min å Emmas lakrits shot drickning... :)

Tur att de var så dyra, annars hade det blivit många... :)  ( Det blev bara två, faktiskt... )

Det var jättekul där vid bordet och jag hade gärna stannat längre, men vid tio, halv elva drog jag vidare.

Kjerstin var så snäll att hon skjutsade mig !!! Gulliga kompisar jag har hela tiden :)

Werners kalas får bli del 2, för nu ska jag sova.

Godnatt alla :)

Vi har sorg i Hansen huset :(

Våran älskade Knut har dött... och det känns jättejobbigt :(

Vi har ju haft han jättelänge, så det är otroligt tomt och tyst efter honom.

Han har ju varit hängig ett tag och hans ögon och nos var torra, så den 1 dec tog jag han till veterinären i Storhaga.

Han fick åka tvättkorg dit och jag bäddade noga ner han, för det var väldigt kallt.

Där klippte de hans tänder och kollade hans ögon. Det visade sig att han såg rättså dåligt och var inflammerad i ögonen. Så vi fick recept på en ögonsalva...

Här är han med sitt recept :) Lite hängig, men på bättringsvägen, trodde jag...

Han var ok när jag lämnade han å åkte till jobbet och på kvällen när vi droppade hans ögon verkade han också ganska pigg...

Tony å jag tog en promenad ett par timmar senare och när vi kom hem så låg han helt död i sin bur :(

Det kändes helt overkligt faktiskt. För även om han var ett väldigt litet djur, så var han ett trevligt sällskap och han var en väldigt social liten krabat. Gosig och mysig... :)

Vi vände upp och ner på hans skokartonghus och bäddade med hö och spån. La dit hans älskade matskål, en morot och en gurksnutt. Så lindade vi in hela alltet i hans favorit filt och stoppade han i frysen :(

Vi vill nämligen ha han kvar så vi kan begrava han i vår...

Nästa bild måste jag varna känsliga tittare för !!! Jag vill nämligen visa vad fint han fick det när han gick in i den sista vilan... Här ligger han i sin "kista" och är alldeles död - men fin... :(

Katterna var med oss hela tiden och nosade och strök sig runt, runt... Jag är helt säker på att de förstod vad som hänt. De verkade ledsna... :(

Speciellt Peg...

Han brukade ju sova uppe på Knuts bur, på filten... Så jag tror att de faktiskt tyckte om varandra.

Dagen efter stod buren kvar och jag skulle städa den för sista gången. Det var jätte hemskt !!! Jag grinade jättemycket :( Moa med...

Nu har det gått en vecka och jag har slutat tänka på han varje sekund... Nu tänker jag bara på han varje timme :(

Jag vet att tiden läker alla sår å det är väl en sorts tröst. Men jag saknar honom verkligen nu !!!