hansenbloggen

Det gick bra för Peg !!!

Jag sov med han i soffan och satte klockan med några timmars mellanrum för att hålla koll.

När jag vaknade vid femtiden och petade på honom, så rörde han sig inte ett dugg...

Jag blev livrädd och ruskade honom hårt !!! Då tittade han upp på mig med ena ögat - jätteslö och trött :(

Men han sträckte lite på sig, och lite senare linkade han in i köket och åt å drack.

Om det verkligen är så att katter har nio liv, så har lille Peggen förbrukat ett nu !!!

Han såg ut som en härjad liten en, med sin uppsvällda käke och sitt halta framben.

Moa och jag for iväg med honom till veterinären direkt när de öppnade.

Där skrev de in honom som Ras: blandkatt, Kön: Hankastrat !!!  ( hade ingen aning om att han blev ett annat kön, när jag lät kastarera honom... )

Efter en ordentlig genomgång i undersökningsrummet, så sa veterinären efter ett tag, att han verkade ha klarat sig utan allvarliga skador :)

Jag tror att Peg tyckte det var värst att ta febern...

Då var det lite svårt att hålla honom stilla... Han var som en ål !!!

Och gud, så han lossade hår, när han blev stressad.

All hans päls fastnade på min jacka, så jag blev hårigare än själva katten :)

Vi fick utskrivet smärtstillande medicin till honom, som han skulle få i tre dagar och han skulle hållas inomhus under helgen, så vi hade uppsikt.

Det där med att vara inomhus, tror jag att han tyckte var värre än själva krocken med bilen ;)

Han tjöt av utomhuslängtan, så på söndagen lät vi honom gå ut, för han verkade må så pass bra.

Han har bara blivit bättre å bättre, och nu märks det knappt att han nästan varit nära att dö.

Vi tackar den man ska tacka, för att han fick fortsätta leva :)