Den barmhärtiga kattsamariten
Efter en natt med foten i bandage, och hög-läge, vaknade jag faktiskt ganska utvilad.
Foten var bättre !!! Jag åkte plikttroget till Pace för att träna, som jag ju fått lite rutin på, efter mina dryga, fyra veckor...
Jobbade bara på att få en platt och muskelrutig mage idag !!! Jag fick i alla fall en ganska omedelbar träningsvärk :)
Dagen segade sig fram och när klockan äntligen var närmare sex, så åkte jag hemåt för att äta middag med HELA min familj.
Johanna kom hem från Hudik och Moa blev tvingad att vara hemma (!) fast hon mycket hellre hade ätit på fritidsgården med sina kompisar.
Tony å Gabbe hade lagat mat åt oss å vi skulle ha en mysmiddag.
Jag verkligen, längtade hem till middag å soffa !!!
När jag kom till Ede så stod en bil mitt i vägen med varningblinkers på... Det var en tjej jag känner som stod där med en skadad, påkörd liten katt :(
Hon hade inte kört på den, utan någon framför henne hade gjort det å bara åkt vidare...
Jag stannade åxå och vi hjälptes åt att ta rätt på den.
Jag plockade in den lilla stackars katten i min bil och Annica for runt till närliggande gårdar å frågade om nån kände igen den.
Katten var slemmig å skadad å nerkissad, så den luktade pyton... Å den var ledsen å hade ont :(
Det låter väldigt sorgligt när en katt har ont å är rädd...
Eftersom jag ALLTID har min kamera med, så fotade jag den lilla missen. Den var så gullig...

Efter kanske, en halvtimmes letande så hittade vi otroligt nog ägaren :)
Det visade sig att katten hette Kungen, och hade varit borta i över två veckor.
Han hade säkert varit på väg hem, när den hamnade under en bil.
Jag har verkligen ingen förståelse för hur man kan köra på en katt å inte stanna å ta reda på hur det gick !!!
Det gör mig ledsen å ARG !!!
Kungen visade sig vara mycket smalare än när han lämnade sitt hem... Så han skulle bli duschad, matad å körd till en veterinär.
Jag hoppas å tror att det kommer att gå bra för Kungen :)

Nu är han ju i alla fall med sin familj :)
Han har åxå en "kattfru" som heter Sylvia !!! Hon kan nog trösta... :)
Jag skulle tro att min bil behöver en riktig luktsanering, för den stinker fortfarande av det som kom ut ur katten...
Men det är ju en värdslig sak om man jämför med alternativet - att lämna katten åt sitt öde...

Kommer ni ihåg att jag sa i går att jag hoppades på att få en present för att det var lite synd om mig..?
Jag fick det !!!
En rosa rattmuff av äkta fårskinn :)
Nu blir det roligt att städa bilen och pynta den lite inför vintern !!!
Hoppas att lukten försvinner bara... Annars får jag önska mig en fårskinns rock också, så jag kan åka med rutorna nervevade :)
Kommentarer
Trackback